Hjärta och smärta.

Jag älskar dig. Gud vad jag älskar dig.
Mina rop ebbar ut i en flod av tårar.
Mina händer är kalla. Kinden våt.
Jag var aldrig värd Dig.
Mina skrik och hårda ord,
när jag slogs och när jag slog.
Det var för att bli hatad.
Jag är ingenting.

All smärta jag sådde,
blev till ett träd jag inte längre kan fälla.
Jag älskar.
Jag lider.

Jag skrek ut ord så hårda att du borde ha fallit.
Du borde ha sprungit iväg och lämnat mig med en loska i ansiktet.
Men du stod kvar.
Du stannade kvar när alla andra drog.

Nu står jag ensam.
Jag sträcker ut armarna medan tomheten äter upp mitt bröst.
Vad finns det kvar att krama?
Jag älskar Dig,Kim
Varför gjorde jag Dig så illa?