
tallriken framför mig..
Tallriken med mat.
Känner hur pulsen höjs och jag blir nästan lite svettig.
Det börjar svida under huden
och någon slår med en hammare i mitt bröst.
Jag känner hur magen lägger sig som en kudde över låren,
låren växer och glider ut på sidorna av stolen.
Försöker tro på det lugn jag speglar,
tro på att det bara är en vanlig middag.
Men det är inget vanligt med den,
inte för mig.
Den är en måltid liksom alla andra,
ett steg närmare helvetet med andra ord.
Äter upp maten och ler ett av många osäkra leenden.
Jag klarade det!
Jag åt.
Jag åt upp den jävla maten.
Blir stolt över att ha trotsat demonerna,
samtidigt som jag känner hur de börjar misshandla mig inneifrån och ut.
Kan nästan se hur det bildas märken på min hud,
ser hur jag sväller och blir ett fetto.
De hårda orden avlöser varandra och jag krossas under Hennes feta fot.
Hon sparkar på spillrorna och spottar i pölen av blod som bildas.
Jag klarade middagen,
men det var inte lätt.
2 kommentarer:
Grymt jobbat Carolina!! Bra gjort!! I slutändan kommer du se hur pass bra du har gjort ifrån dig! Du är ljusår bort från dom ångestfyllda felaktiga tankarna om att du är ful o fet!! Så otroligt fel!! I mina ögon är du så otroligt vacker!
Keep up the good work!
Kramar Sebastian (Ques1981@hotmail.com)
Gud vad du är underbar.
Det känns så otroligt bra att läsa dina ord,
du lyfter mig verkligen när jag fallit!
Vet inte hur jag ska tacka dig!
Du är min stjärna.
Kramar
Carolina
Skicka en kommentar