Du tror att du förstår,
efter att ha granskat mina sår.
Din uppfattning om allt jag känner
visar att vi inte är vänner.
Du valde att lyssna till det uppenbara
-det jag aldrig behövde förklara.
Du ville inte veta om allt det hemska inom mig.
Du valde att istället fokusera på dig.
Inser inte du att när mörkret faller,
så finns min lycka endast bakom mitt egna galler?
Jag låser in all skit och allt som glömmas bör,
jag ber om natten om att jag inom kort dör.
Du ser mig med ett leende på mina läppar
fast bakom masken gör jag inget annat än deppar.
Vill bara bli sedd för den jag är.
Vill ´tvätta bort all falskhet jag bär.
Jag är ingen oärlig tjej,
att ljuga är inte min grej.
Jag må vara trasig och full av smärta,
det har bara gett mig större hjärta.
Jag tror det goda om alla runt omkring
utan hopp finns ingenting.

Trots att jag vill gå vidare och minnen glömma,
så kommer jag alltid att om din omtanke drömma.
Hoppas att du en dag ser mig
på samma sett som jag alltid sett dig.
Jag behöver dig
och kommer alltid finnas där för dig.